måndag 27 april 2009

Tillbaka i Sydney

Då var jag tillbaka i Sydney efter ett par veckor på resande fot. Efter de två veckorna på Nya Zealand väntade en vecka hemma i Malmö med familjen vilken planerades i sista sekund. Ibland händer saker här i livet som gör att man måste ändra sina planer lite men det var en välbehövlig vecka som dessutom gjorde att livet här nere kommer kännas mycket lättare den resterande tiden.

Under resan på Nya Zealand hade jag lovat mig själv att inte tappa bort något efter att hittills blivit av med en kamera, visa-kort, ett par skor och lite annat smått och gott. Jag finkammade säng och rum på varje på hostel när det var dags att lämna och trippelkollade mina värdesaker ett par gånger om dagen. På söndagen fick jag skjuts ut till flygplatsen av min nyfunne Sydney-vän som jag hoppat fallskärm med. När han släpper av mig och vi som bäst utbyter lite artighetsfraser erbjuder han sig att öppna bagageluckan så att jag kan ta ut min väska. Och i samma ögonblick slår det oss båda att jag aldrig lyft in någon väska - varken i bagageutrymmet eller någon annanstans i bilen. Jag har glömt den på kontoret där vi bokade fallskärmshoppet då jag ställde väskan där i väntan på våra bilder och vi gick och käkade lunch. Så mycket för att komma ihåg saker. Som tur är hade min nyfunne vän inget bättre för sig den eftermiddagen och dessutom vänligheten att köra mig såväl tillbaka till stan som till flygplatsen igen (vilket iochförsig bara var en 7-8 minuters körning i det lilla Queenstown). Jag vidhåller att australiensare är hur trevliga och hjälpsamma som helst!

I Sydney skiner solen fortfarande även om det börjar bli lite kallare. Eller tja, det här med kallt är ju uppenbarliggen en ren definitionsfråga. Vädret här är fullt jämförbart med den svenska våren jag upplevde och njöt mycket av förra veckan. Men min aussi-mate Ricky förklarade för mig att det visst är kallt och det är det varje dag som han måste ha på sig en tjock tröja på överkroppen. Jag tog tillfället i akt och förklarade att för oss är det varmt varje dag vi klarar oss med bara en tröja.

I kommande maj månad har jag tre större uppsatser och lite mindre uppgifter som ska in men det ska verkligen bli skönt att komma igång och börja göra någonting produktivt. Resa och glida runt i all ära men jag måste erkänna att i längden tror jag inte man mår bra av att inte göra någonting alls. Jag tror att jag behöver något av en struktur på min vardag (eller i vart fall en vardag) och lite hjärnstimulans för att trivas som bäst då det vissa dagar kan kännas som en emotionell berg-och-dal bana att vara på utbyte så långt ifrån det välbekanta, vänner och familj.

Trots (eller snarare kanske tack vare) att jag har varit borta har vårt fotbollslag European United tagit ännu en skalp och spelat en oavgjord match vilket betyder att vi efter att den första rundan är avslutad har tagit fyra segrar, spelat en oavgjord och kommit på första plats i tabellen. Inte dåligt för ett gäng grabbar som aldrig känt varandra förrän första matchen. Nu kommer grupperna göras om där de tre främsta i de båda grupperna slås ihop till en ny grupp, och det samma gäller för de tre sämsta i varje. Det kommer bli intressant och betydligt tuffare då de två lagen som medföljer oss är dels det första laget vi mötte och som vi nätt och jämt besegrade tack vare att de inte hade några avbytare och därmed blev alltför trötta mot slutet och dels det andra utbytes-studentlaget som vi endast klarade oavgjort mot trots att de spelade med en man mindre p.g.a. bristande manskap. Det kanske förresten säger något om hur stor (läs obetydlig) fotbollen är här nere två det är två lag bestående av för varandra okända utbytesstudenter som ligger i topp.

Idag var första dagen i skola på ett tag och jag slås återigen av hur nivån på vissa kurser alltför mycket påminner om gymnasiet. Den ena av de två grupper som skulle delta i en debatt idag kunde inte göra det för de hade inte förstått att det var dom som skulle delta och min debattgrupp bad vår lärare skjuta fram vår debatt ytterliggare en veckan för de hade alldeles för mycket att göra i skolan.

Nu är det dags att övergå från ord till handling (bokstavligt talat) då jag ska slå slag i saken och börja plugga lite. Börjar få dåligt samvete då EM sitter här bredvid mig och är hur flitit som helst...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar