Lite allt möjligt

Då har jag avklarat de första föreläsningarna/seminarierna i de tre kurserna jag ska läsa i början av terminen. Den fjärde börjar ju inte förrän i maj.
En del saker är sig lika, andra inte så mycket...Den för mig självklara akademiska kvarten gäller inte (officielt) här nere vilket jag inte riktigt hade insett den första dagen. Då jag kom instövlandes en kvart sen första dagen och hela klassrummet var fullt av människor som satt och lyssnade på en malande professor slog det mig att det här med akademiska kvarter hänger ihop med att fattiga studenter för några hundra år sedan inte hade råd med klockor och fick lyssna efter kyrkornas klockslag och då visste att de hade en kvart på sig att bege sig till föreläsningarna. Det gäller alltså inte i länder vars universitet grundades efter andra världskriget. Samtidigt verkar jag räddas lite av att australiensarna verkar ha influerats en hel del av manjana-kulturen då ingenting någonsin har börjat eller varit i tid här!

Kurserna jag valt är precis så slappa som de verkade när jag började. I två av dem har vi ingen obligatorisk kurslitteratur, bara "rekommenderad läsning" och i den tredje har vi ett studiekompendium. Sportskursen inleder varje föreläsning med en timmes filmvisning och dispute resolution-klassen går mest ut på att leka lekar (förutom för några små föreläsningar då man istället får tillfälle att uppdatera sin blogg så som jag gör precis nu!)

Förutom att australiensarna har blandat ihop såväl årstiderna som på vilken sida av vägen man ska köra på, står man tydligen även på fel sida i rulltrapporna. Det fick jag erfara när jag stod på "fel sida" och höll på att bli nersprungen i morgonrusningen. Det är väl kanske relativt naturligt med tanke på att de har vänstertrafiken men en sak som det däremot inte finns någon som helst logik bakom är varför vattnet i en vask cirkulerar åt fel håll när det rinner ner i avloppet!

Saker som däremot känns familjära är juristernas antagonism med ekonomer. När professorn i cyberspacelaw-kursen (som är öppen för icke-jurister) frågade om det fanns någon som läste något annat vetenskapligt ämne räckte några studenter upp handen. När de förklarade att de läste medicin och fysik nickade han gillande, men när den tredje studenter berättade att han läste ekonomi skrockade professorn och gjorde det tydligt att han frågade efter vetenskapliga ämnen.

De amerikanska utbytesstudenterna är duktiga på att bekräfta alla stereotypa fördomar man har om amerikaner. Killarna är lite buffliga, går alltid klädda i sina basketlinnen och keps på huvudet medan tjejerna är lite yngre, alltför spacklade, har så lite kläder på sig som möjligt och fnittrar lite för högt åt allt möjligt. De tar för givet att alla känner till varenda lite byhåla i deras land som de kommer från samtidigt som de är helt övertygade om att Europa är ett land. Dessutom har de inte, enligt mig, dialekten till sin fördel. Jag tycker faktiskt inte att amerikanska låter särskilt intellektuellt...

Nu har jag äntligen fått internet hemma men kan också konstatera att i det avseendet är Australien något av ett u-land. Man kan välja mellan ett abonnemang eller ett slags "kontantkort" där man köper ett antal GB som man betalar för i förväg och sedan kan använda tills GB tar slut. Men även med abonnemangen har man bara ett begränsat antal GB, därefter kapar de ens hastighet till i princip obefintlig. Inte för att det skulle göra någon skillnad direkt då det snabbaste bredbandet som de lanserar som "För heavy users" är på hela 1 Mbit/sek. Dvs hälften av Com Hems small-paket på 2 Mbit/sek för de som bara använder internet till att läsa tidningar och skicka mejl...

Saker jag saknar hemmifrån: Familj, vänner och svenskt godis!!